Meny
Meijer i Riga
Äldsta Meijer-klockorna jag hittat fanns i Eime (1436) och Garbsen (första halvan av 1400-talet) Båda orterna ligger strax utanför Hanover. Den gjöts av en Hans Meiger och förmodligen smältes de ner för vapentillverkning i början av1940-talet
1493 gjöts en klocka för Oltingen av Hans Meiger från Weissenberg, Schweiz
1520 gjöts en klocka av Hans Meier i Solothurn, Tyskland fler exempel finns…
Hans Meier änka Carharinas konserverades* av hans efterträdaren Gessus Medardus som var verksam i Riga ca 1612-1620, men fick sedan ett erbjudande att bli Kunglig Styckgjutare i Stockholm. Där var han verksam 1623-1641, då han efterträdes av Gerdt M.
”Vår” Hans Meier invandrade 1561 från Nürnberg till Riga som gesäll åt Michael Bayer som var Styckgjutare i Riga 1561-81.
Han efterträdes sedan av Hans, som var verksam till sin död 1610. Han anses vara ”renässansens mästare”.
Den stora ljusstaken i Sankt Peterskyrkan kostade staden 2171 Mark
Hans söner
Gorgen: Styckgjutare i Riga från 1627 till sin död 1657. Gift med Anna Bruens, som drev ett bageri i Riga efter makens död. Minst en son Hans, som lämnade Riga 1660.
Gerdt: (Lars Gustavs Farfars farfar) flyttade med sin mor och styvfar Gessus Medardus till Stockholm
Hans: Styckgjutare i Helsingör och Köpenhamn, han efterträdes där av sonen Frederik
Gerdt: gift 1635 i Stockholm med Maria von der Linde, de fick 9 barn bl. a.
Johan: (1636-79) kunglig styckgjutare i Stockholm
Gerhard I: f. 1644 i Stockholm. Han var verksam i Reval (Tallinn) då han fick då ett erbjudande att bil Stadsgjutare i Riga. 19/12 1670 kungjorde borgmästare Dreiling för gillet att bronsgjutare
Gerhard Meyer vars broder var ledare för kungliga Artillerigjuteriet i Stockholm var på väg från Reval till Riga för att bosätta sig i Gjutarrådets hus.
I närvaro av sin svåger Wilhelm von der Driest informerades Gerhard om betalningen av sina arbeten, som skulle gå via gjutarrådet.
Han fick även gratis boende, en lärjunge och rätten att ta jobb från utomstående så länge det inte konkurerade med hans uppdrag åt rådet. 3/1 1671 blev han antagen till positionen som stadsgjutare, med krav att stanna på livstid. Han bad om dispens för detta till påsken för att färdigställa ett oavslutat arbete.
Gerhard I var bredvid sin farfar Hans M. den mest produktive stadsgjutaren i Riga. Många av deras arbeten finns nu på Artillerimuseet i Sankt Petersburg. Han hade två lärjungar, en som hjälpte honom forma klockornas krona och en som hjälpte honom forma kläppen och andra smådelar.
Han svor medborgareden i Riga 1677 och var medlem i Styck och Klockgjutargillet i Stockholm.
Han besökte Stockholm i 6 veckor 1678.
När nordiska kriget bröt ut tog de privata beställningarna slut och han begärde mera arbeten från rådet. Han fick då en beställning på fyra mörsare.
Han dog i april 1701 efter 30 år i stadens tjänst. Utöver flera döttrar fick han tre söner tvillingarna Jürgen och Gerhard II 1682 och Johann 1685
*Konservering kallades det när en ny kyrkoherde, soldat eller hantverkare, gifte sig med en företrädares änka eller dotter och tog över dennes plats som kyrkoherde, indelt soldat eller yrkesverksamhet. Det uppkom i samband med reformationen på 1500-talet och kom ur bruk vid 1800-talets början
Källor:
Architektūras Fakultãtes Serija Riga 1930
Jahrbuch des baltischen Deutschtums 1988
